- setenta y ocho

setenta y ocho

Så går det när man ägnar fyra timmar av en bussresa till att läsa Pär Lagerqvist istället för Historia A-läroboken. Skulle ha varit okej om jag hade pluggat något innan... Har ett muntligt historia-prov imorgon, ska bli väldigt intressant att se hur det går! Förhoppningsvis går det att snirkla sig runt svaren. Känner mig som Prinsessan av Dubbelmoral när jag klagar på min bror och att han studerar för dåligt medan jag själv börjar med en uppsats dygnet innan den ska vara inlämnad... Äsch, allt sådant är egentligen petitesser.

Gårdagen var trevlig och innehöll de bästa gängmedlemmarna, Stockholm och starstruckness. Ödet eller slumpen, något var det som bidrog till att vårat besök på Urban Outfitters sammanföll med Frida Gustavssons. Min extas över att befinna mig i samma rum som den 17-åriga supermodellen fick mig att fundera lite över mitt mående... Och för den delen läggning... Visst att hon är en modell och att hon inte bidrar med mycket mer till världen än ett vackert yttre, grace och faktisk intelligens, men ändå! Det gör ju inte jag och många andra heller.

Och hur märkligt, egentligen? Sådant fascinerar mig, hur saker och ting kan sammanfalla så precist! Hur kan vi ha prickat in rätt dag, tidpunkt och stad? Hon skulle lika gärna ha kunnat slänga med sina 2 meters ben på någon catwalk i Paris... Inser nu hur besatt jag låter, men det jag försöker få fram är min förundran för hur tiden/slumpen/ödet styr våra liv... För ibland (det vill säga när saker går bra) tror jag stenhårt på ödet men detta kan ju knappast varit ödet. Snarare en lycklig slump! Och nu märker jag att detta börjar bli en konstig, virrig gröt, ska nog låta denna början på en filosofering kring ödet/slumpen vara till en annan dag. Ja, det ska jag. Bezos